Mamma Kim och Lilla Louise

Jag måste skriva om igår först,
David kom hem med en jätte fin blomma till mig! Mini magnum och daimglass, eftersom jag tjatat efter glass. Så fint!
Han hade speciellt valt en blomma som passade vardagsummet i färger och lättskött. "Till älskling för att du står ut med värmen och med mig" skrev han. Jag tycker det är otroligt att han står ut med mig och värmen på hans jobb.
Jag blev väldigt glad!

Lång svettig natt igen såklart. Vaken till tidigt på morgonen efter att ha fått ut mitt älskade men så irriterande snarkmonster ur sovrummet. Stängde dörren och SOV. Drömmer om hotellbranden och vaknar igen. Känner mig som en flodhäst eller en fet padda i sovrums värmen. Äcklig och tjock. Svårt att koppla av och känna lugn. Men det är skönt att stoppa vetekudden i frysen och svalka på.
När David stuckit till jobbet låg jag och ansträngde mig för att få min lilla hjärna att tänka positivt så jag kan bli en glad och snäll Kim. Jag var ju såklart surig och butter på morgonen. Fick migsjälv å komma ihåg att jag är världens lyckligaste tjej som har så fin kille och en härig liten baby på väg. Det är ju sant, jag har det bäst. Jag är bara trött på tunga magen, min gravidakropp, värmen och omöjliga nätter just nu. Fantiserade om framtiden och barnet så kunde sova två timmar utan kisspaus, snarkningar eller branddrömmar. 

Dagen har varit lång och varm. Satte mig och läste med ryggen mot solen, försöker få baksidan av mina armar att bli solbrända som framsidan, skillnaden är lite väl stor. Gick in och ställde min i kallvatten och ut igen ett par gånger sen bestämde jag att gravid Kim får ha vit baksida och brun framsida. Kan ju alltid undvika att skillnaden blir större.
Provade kläder och frisyrer hela eftermiddagen. Sminkade och tvättede bort. Jag har inte haft smink på länge och tycker bara det känns kladdigt. Samma med hårspray och sånt, tvättade håret två gånger idag. Slutade med hängande ofriserat hår, osminkad och i helsvart skrynklig klänning till plast flipflop.  

Gick till stan tillsist, det är inte altid så kul att vara ensam med sigsjälv. Köpte ett par flipflop för 39kr, härligt nu har jag två par skor som passar mina tjocka fötter. Bortkastat att jag köpte nya sandaler i början av sommaren, trodde aldrig jag skulle svullna såhär mycket! Mötte David och vi gick till nya Royal India. Jag beställne ett nanbröd och tandori. Åt upp brödet och smakade bara kycklingen. Flintastek, ja så smakade den. David var inte heller nöjd. Fyra förvirrade indier, ingen söt indisk tjej med smycka i pannan. Kanske provar en annan gång på lunchen istället. Vill att det ska vara bra, älskar ju indisk mat. Åt en mjukglass på vägen hem och blev jätte mätt. Nötkross. Mötte Helen som snart gifter sig, pratade lite bröllop så säger David "Kim kommer också vara så stressad av planeringen när vi ska gifta oss"...
Han släcker törsten med iskall folköl framför tvn nu. Gott det ser ut att vara.

Jag tänker mycket på jobb nu. Mycket saknaden efter jobbet jag hade men också saknad efter att ha något att känna mig viktig och nyttig i, något att göra i vardagen. Vad som helst. Det kommer säkert kännas rätt att gå hemma när det kallas föräldraledig istället för arbetslös. Nästa sommar SKA jag jobba. Ska skicka ut cv till alla restauranger och hotell, söka jobb för sommaren. Bästa tiden på året i våran branch! Då ska David vara pappa ledig. På hösten sen ska jag söka jobb på heltid. Jag tröstar mig med att tänka på att jag hade troligen varit hemma nu även om hotellet stod kvar, det hade aldrig gått med denne mage! Fast man hade ju levt där nere ganska mycket iallafall. Precis så här ska man inte sitta och tänka! På hur det skulle ha varit. Eller hur jag så innerligt önskar att det ska bli. Det är lite för känsligt. Nu får jag tänka på något annat annars blir det tårar. Tänk om vi fick fortsätta där det slutade. Precis där.