Mamma Kim och Lilla Louise

Dagens shopping:
6 flaskor vin (vi behövde fylla ut lite på vägghyllorna i köket)
2 set gardinvepor, till vardagsrummet, inga speciella bara billiga
1kg lammytterfilé
500g lammrostbiff
10 pkt matlagningsgrädde, 2kr styck!
Duntofflor för 12kr
Ett stycke babybody, en skarf
Diverse mat
Plåtburkar, också till hyllan i köket
Säkert lite annat också...

När vi kom hem hade vaktmästaren varit här och röjt ut vårad badrumsskår och bytt det. Dom hade lovar ringa först så jag fick tpömma själv men, men...jag kan endast spegla ögonen och luggen nu, tack. Som om inte vaktmästaren viste att jag är kort? Jävla idiot!
Louise har ätit två ggr på 6 timmar. SKÖNT! Ikväll får hon lite sötpotatis.
Jag och David ska se film och äta godis....inte lördag idag? Ehm....Jo jag tror minsann det är det här hos oss!!!
Louise har inte gjort någon guling på snart två dygn....annars bajsar hon 2-3 ggr/dag....ibland 5 gånger det är inget konstigt.

Vi ska åka till TunaPark. Med Louise. Önska oss lycka till.
Joggingskor på inköpslistan sen är det jag och vida världen...
Annars blir det lugnt idag, inga besök eller hej och hå.
Bara mamma, pappa, barn.

Vi hade en väldigt lugn nyårsafton med Malin, Morgan, Oliver och Martin. Libanesiska meze till middag hur gott som helst! Alla höll sig nyktra, det tycker jag om det blir bäst så för Louise. Tolvslagen tog vi med en skål. Jag, David och Louise i hennes rum vid fönstret. Efter det sov Louise äntligen, alla gick hem och vi la oss. Lillan var vaken och med hela kvällen, såklart inte missar hon en stund. Det var inte lätt att hålle henne lugn inatt med alla bobbmer som smälldes tills tidig morgon. Jäsp! Har börjat tveka över detta med att sova i hennes rum. Är det för tidigt?

Så filosofisk man blir när ett nytt år tar start. Man funderar över året som gått. Två minnen från 2009 kommer stanna föralltid. Statt branden och graviditeten, förlossningen, dom första månaderna med Louise. Det var höga toppar och djupa dalar förra året. Detta 2010 vill jag ha lugn. Njuta av familjen, låta dagarna rulla på slippa tragedier och må bra. Vad det gäller nyårslöften håller jag det för mig själv.

Idag har vi haft släkten här på fika. Davids sida. Rabarberpaj mitt i vintern kändes rätt. Det kändes bra att få tillfälle att tacka för julklappar. Vi fick också pengar till att köpa den omtalade tripptrappstolen. Det gör vi nog imorgon. Vi ska också kanske titta in på TunaPark, om Louise mår bra. Det är ju bara det där med vagnvägran.....hon får hänga på sin pappa. Jag ska köpa mig joggingskor, så jag kan ut och njuta av friskluft och springa av mig lite. Har ju varit ganska instängd dom här kolik-månaderna.

Nu sussar Louise i mitt knä. David ser på film. Vi har ätit god middag, Laxfilé med citronsås och potatispuré med spenat i. Jag tänker inte låta henne sova för länge. Men det är som så att hon är uppe till tidigast 23. Oavsett hur vi gör. Vi har fortfarande inga rutiner. Olika varendaste dag. Känner mig som en lat mamma då jag tänker på detta. Det krävs mycket från både mig och Louise för att få fasta tider på mat, vila, bad och nattsömn. Nej....jag borde bli en envisare och tålmodigara mor. Hjälp mig att bli det.

Lite fin försökte jag vara iallafall. Hittade en klänning som ville släppa in min "mammakropp"
Idag har jag skavsår från den.


Louise laddar lite innan middagen

Buzzspelande, jag och louise höll oss utanför

Vår nyårs mat

-Hallå, vart tog ni vägen?!

Gott nytt år önskar oss tre

Godmorgon!
Vilken härligt vit morgon! Och det bara fortsätter! Hoppas iallafall det slutar snart för jag har bestämmt mig för att gå ut på lunch idag. Med syrran Malin. Och såklart ska Louise följa med. Vill gärna kunna ha henne sitta upp och titta eller hängandes i selen och då kan detvara bra att slippa nederbörd. David jobbarkväll. Tur att Malin är hemma. Hon är inte särskilt svensson av sig. Men en riktigt svensson grej finns hos henne. En undanställd träningscykel som inte används. nu ska jag OCH DAVID framför allt(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) låna den. Är en sån med pendlande armar. Jätte spännande. Inte idag har fortfarande jätte ont i fötterna, men David ska åka och hämta den innan jobbet iaf.
Louise lyssnar på dammsugaren och snuttar, kan hon få det bättre?
Mysigt att få frukost med David! Skulle gärna ha vana att gå upp på frukost tillsammans innan han åker varje dag, men det vill inte han....sova så länge man kan! Ganska bra iof, David gillar inte den enkla, billiga frullen. Han vill ha deluxe, såklart.

Tummen upp för en bra dag!

Natten med David... ja, första timmarna snarkade han sen var han tyst faktiskt. Eller han andades tungt, men det får man väl inte klaga på? Louise åt sju gånger. Lyckades sova skapligt endå tack vara att jag fick David att gå upp med Louise kl 07 när hon blev piggelin. Sen kom hon tillbaka soch sov med mig till 09. David kokade gröt och grejer. Mysfrulle, mega mycket att välja på mot vad jag brukar ha. Oliver har åkt hem. Makarna Kruse var hit på en snabbfika, mest för att träffa Louise. Jag har tagit en jogg, 25 minuter idag. Nu måste jag ha träningsskor annars lossnar mina fötter. Inte bra. Ont som fan. Men det är så galet skönt att vara ute! Njuter som fisken i vattnet. Speciellt såhär på vintern. sussar i seleDavid sover nu, och lillafluffo n med sin lilla napp i munnen. Gos! Tog lite bilder tidigare men vill inte göra för mycket väsen av mig nu. Hon är såklart klädd i pepparkaksklänningden idag till Lucia. Trist med Lucia på en söndag. Har så fina lusseminnen dels från lännaskolan och från mina och lilla-malins lucior på Kristinagården i Strängnäs. Äldreboendet hennes mamma jobbade på när vi var små, det var så kul att sjunga för dom gamla!

Lusseluren David tar sig har överått till otrevligt snarkande på soffan.
Ikväll ska vi göra bookmakertoast med strips till middag!
Lite ost och kex också kanske? Har faktisk inte haft det på två dagar.
Det är länge för att vara vi. Sedan Louise föddes har vi ätit minst 10 förpackningat castello, det är sant. Det med massor av andra ostar och flera paket finncrisp och saltiner.

Vi har en bra lördag här. Louise höll på samma sätt i natt också, men jag lyckades somna lite fler stunder iallafall. På morgonen tog David henne medans jag drog mig i sängen och duschade. Efter vi ätit frukost fick hon mat i flaska. Hon somnade nästan av det, mycket positivt! Sen gick vi ut med henne i vagnen. Lagom till Tingsgården vaknade hon. Vi fikade där, det vad lugnt. SÅ HIMLA GOTT OCH MYSIGT! Det var en liten stund värd guld för mig. Louise var jätte nöjd hela tiden, glad så fort hon fick komma upp ur vagnen! Hemåt fick hon hänga i selen, vi visste ju att hon var trött. När vi kom in blev det amning sen pappas famn medans mamma gick och handlade. Skulle gå en prommenad men blev jätte kissnödig och gick hem. Kände hur kroppen ville röra mer på sig så jag tog på mig fleece jacka och gympaskor och joggade! JAG! Vet ni hur befriande, underbart och värdefullt det var? Orkade bara 15 minuter på väldigt lågt tempo men jag är glad endå! Imorgon har jag nog ont men på måndag provar vi igen. Jag älskar att springa. Speciellt i skogen när det är kallt och vitt. Nu hämtar David mat från grodan. Louise är så underbar och go! Nu sover hon på favo sättet. Kommer bli en skön kväll tror jag. Och imorgon är det den stora dagen!

Läkerbesöket gav inget. Orkar inte skriva mer än så. Louise skrek i bilen fram och tillbaka. Badrummet är fortfarande inte städat. Vi har inte gått ut fast David är ledig. Jag trivs dåligt med att vara inne människa. Jag vill ut. Vill röra mig. Vill att min dotter åtminstone en gång i veckan kunde sova lite mer än 2,5 timma.
Jag vill bara gråta idag. Orkar inte tänka. Middagen blir trist mat från frysen för at jag inte planerat något annat.....
Mysig dag för familjen? Absolut inte. Värdelös och onödig dag som jag helst sluppit!!!

Söndagslunch hos Davids farmor och farfar. Panik över allas pillande på louises händer och alla nysningar. Vill inte agera bacill polis heller. Jobbigt hur ska man bete sig? Smet i förväg hem med henne för hon är så trött, han inte kunnat komma till ro och sova så gott någon längre stund idag. Och natten var dålig, morgonen var tidig....hon är gnällig. Jag också. David har satt upp balkongbelysningan (!). Det blev fint, får se när det blir mörkt sen. Mamma skulle komma men det blev avbokat och nu kommer Amanda och Mimmi strax. Ska fika och försöka planera dopet åt lilla fisen. Troligen 16/1. Hoppas det. Annars senare. Imorgon ska vi göra ingenting, tvätta sängkläder och softa. Så det är ok att vara lite trött idag. Eller mycket.

Hon kunde inte låta bli att testa....

Påväg till lunch

Jag måste skriva lite om min bebis. Vad go hon är! Nätterna och kvällarna är inte på topp visserligen men hon är den bästa baby man kan få på dagen! Hon är så glad och sjunger och babblar. Intresset för leksaker har väckts och hon klämmer och smakar på allt. Hon har börjat upptäcka att hon kan få saker att prassla, röra sig och låta, hon ser sigsjälv i spegeln och härmar oss hela tiden. Rullar runt på mattan. Om hon sitter i sin stol eller ligger i gymmet och jag eller David tittar till henne blir hon jätte glad att se oss men utan att bli ledsen när vi går. Är inte det underbart? Hon har inget behov att snuttas på dagen längre och snart har vi fasta mattider med bra mellanrum. Hon somnar vid amning och dammsugarens ljud behövs inte längre. Man märker att när magen är bättre sover hon djupare och vi kommer nog kunna lägga henne i sin säng, iallafall på dagen snart. Hon är mycket mer lugn hos David nu också, dom är tillsammans massor utan att störas av tuttlängtan och det gör oss alla tre så glada! Hon är inte arg på sin tuttlösa pappa längre! Om jag bara kunde få igång pumpandet igen skulle dom kunna få ha flaska men just nu äter Louise upp så mycket att mina bröst inte behöver pumpas. Då måste man ligga en måltid före henne med pumpen.

Jag kom iväg till ICA, tyckte det var skönt att andas friskluft! Nu är köpfikat inhandlat. Kändes stressigt på affärn, inte för att komma hem fort utan för att jag bara kunde tänka på influensan för det var köer i kassan som jag fick lov att utsätta mig för. Hade David haft två flaskor med mat till fluffo hemma hade jag kunnat vara borta hela dagen. Bra att veta till nästa helg.

David har åkt till Torshälla för att se på innebandy. Tänk att han faktiskt tränade innebandy i 10 år. Jag kan inte se det. Jag kan inte se David gå i rask takt heller. Louise har somnat. Perfekt läge för mig att vila. Så varför tog jag nyss veckans första och enda kaffekopp och är super pigg??? Smart där! Börjar iallafall känna viss lördags frid. Som Alfons Åberg. Det som är kvar på todo "listan"(in my head) är mest Davids todos. Inget jag kan göra just nu iallafall. Så jag borde väl kunna känna lite ro.

Innan David gick påminde jag honom om att det finns en Kim som älskar honom och är omtänksam, snäll och härlig. Bara att hon inte orkar vara med när jag sover så lite. Han sa att han vet det. Så pussade jag på honom flera gånger och det kändes som att allt är så perfekt. Vi hör i hop, vi alskar varandre. Vi två, vi tre. Som jag skrivit förut blir kärlekslivet lite, eller mycket drabbat just nu. Dels av min trötthet, dels av att Louise är krävande på kväll och natt och inte kan sova i sin säng och såklart av hela förändringen i att bli familj. Och att vi inte sover ihop, inget ligga sked, inget ligga nåt. Vi har iallafall lovat varandra att just nu kan det få vara såhär, men det kommer inte att bli så. Det kommer bli mycket, mycket bättre. Det är ju inte så illa att vi går om varandra helt utan det är bara lite annorlunde just nu. Vi vet vart vi har varandra.

Nu sitter jag och skriver bort hela eftermidagen känns det som...Igår kväll satt vi i sovrummet och pratade lite. Det är skönt att prata med David, han har äntligen förstått att även om han inte behöver/vill prata så vill/behöver jag det ibland. Jag har kännt mig lite nere hela veckan. Kännt att något är fel med migsjälv, något är inte som det brukar. Och jag har försökt förstå vad det är. Jag har fött vår dotter och blivit mamma, klart det inte kan kännas som vanligt då. Men det är inte grejen. En tomhet finns. En saknad. När vi pratade kom jag nog fram till att det är hotellet som saknas. När jag började på hotellet var jag 17 år och när jag "slutade" var jag gravid, förlovad och vuxen. Det var en jätte del av mitt liv under dom 4 åren jag var där. David känner nog precis lika. Jag vet det för han sa att han förstog hur jag menade. Många känner nog lika.

Nu räcker det.

Måndag. Fast vi har lördag. Har varit och handlat, passade på under förmiddagen när det är så lite folk. Louise fick hänga i selen under en filt. Rusta och willys. Hemvägen vaknade sötnosen och sken som en sol. Tills hon plötsligt började skrika värre en någionsin. Blev amning utenför sporthallen. Hemma igen fortsatte skriket. Nu sover hon men vi är nog inte förlåtna ännu. Åk inte bort med mig säger hon. David städar sin garderob. Kanske för att jag tydligt förklarade för honom att han ligger för mycket på soffan och tittar för mycket på tv. 8 timmars jobb = 8 timmars återhämtning framför tvn håller inte. Man måste göra någonting mer. Har väl blivit lite så att han är en hjälte här hemma som jobbar och drar in pengar till oss alla tre, och att han därför borde få vila alltid när han inte jobbar. Men nu är det ju så att jag faktiskt inte kan jobba. Och när jag börjar jobba ska vi båda vila framför tvn all fritid då? Så jag är nöjd att han fixar lite nu. Medan jag vilar från tvätt och sånt idag. Fast jag har haft fullt upp med Louise och sen städat blend hennes kläder. Stl 56 helt utsorterat nu. 62 finns massot, 68 lite men inte mycket. Dax att bjuda hem på "tremånaders fika" snart...barnet behöver ju kläder!

Först ser man ut så här....två sekunder senare.....

......så här....vilken är sötast?

Nu kommer snart David hem. Jag har trampat runt i lägenheten en stund med Louise. Luktar på hennes huvud och lyssnat när hon andas. Dagarna med henne är så värdefulla. Hon är så fridfull när hon sover. Vi har det bra. Bäst när David också är hemma. Igår när vi var ute och gick cyklade hon som var med första timmarna på förlossningen förbi. Så jag har tänkt en del på den morgonen idag. Blivit lite så där "Åh våran älskade dotter" sentimental. Nu på eftermiddagen badade jag henne. Hon njöt. Jag är rädd att hon blir kall så hon fick bara bada liten stund. Då blev hon så arg. Gick runt med henne inlindad i filt och tröstade. Hon skriker sällan på det där intensiva högljuda sättet. Hon gnäller och gnyr. Stackars mig, dumma mamma, dumma pappa. Varje kväll innan jag somnar med Louise sitter vi alla tre i sängen och Louise underhåller oss. Jollrar, ropar och sjunger Åh vad jag gillar er och då blir vi säkra på att hon mår bra. Varje gång hon ler och blir nöjd efter en gnällstund glömmer vi det. Tidig kväll är hon fortfarande oftast arg och ledsen. Sen kväll är hon gladast på jorden. Så vi gillar när hon sover tidig kväll och hoppas över att gnälla. Nästan så gjorde hon igår. Nu sover hon så ikväll kommer hon vara vaken. Men det behöver ju inte bli gnälligt för det. Man känner ingen bra helgkänsla när David jobbi
ar. Det är inte helg då. På måndag är han ledig, då har vi helg. Nu kommer han närsomhelst hem. Då ska han få en puss.

David på förlossningen

Davids fredag. Louise var vaken jätte mycket inatt, och då jag ännu mer såklart. Men har vart skapligt pigg iallafall. Vi har tagit det väldigt lugnt. Ibland blir det lite tokigt att vara alla hemma på dagen när jag är så inkörd på hur vardagarna brukar vara. David ville åka bil. Jag ville ut och gå. David vill gå på köpcentrum, jag vill gå på fik. Det blev en kort och jobbigt långsam prommenad iallafall. Det härliga var att Louise låg vaken, med napp och myste i vagnen i säkert 15 minuter innan hon somnade. Jag vart helt lycklig av detta. David visade ingen reaktion. Han tror nog att vi alltid har det så enkelt. Vi åt lunch på Beirut Seller sen tog vi kaffet på Smak. Louise var super snäll och härlig hela tiden. Utom när vi gick mellan Beirut och Smak, då gapade hon. Det var skönt att vara hemifrån lite för mig. Vi har gett henne napp massor idag, det har gått rätt bra. Inatt också. Men hon har inte blivit nappunge ännu. Jag vill verkligen att hon blir det hon är på tok för snuttig och gnällig. Nappen skulle hjälpa David mycket också. Nu har han åkt iväg i sin bil. Körsugen. Jag är inte åksugen. Ännu mindre böka med gnällig baby och lyssna på skrik i bil sugen. Jag sitter med snuttan som har sin kritiskaste tid på dygnet nu. Min kritiskaste tid är förmiddagar. Jag trodde jag skulle slå ihjäl David imorse. Stackaren. Så det kan gå när man frågar en trött mamma om hon sovit gott...